Om SweCRIS

Om SweCRIS

    • Vad är SweCRIS?
    • Medverkande forskningsfinansiärer
    • Innehåll
    • Öppenhet – export
    • Kvalitet – klassificering
    • Vad är CRIS?
    • Historik – hur bildades SweCRIS?
    • Ledningsgrupp
    • Kontakt
    • SweCRIS växer – välkommen in!
Nya SweCRIS är en betaversion. Kom gärna med synpunkter! (info@swecris.se)  

Vad är SweCRIS?

SweCRIS är en nationell databas där du kan se hur medverkande forskningsfinansiärer fördelar sina pengar till svenska mottagare. Forskningsfinansiärerna i SweCRIS är statliga eller privata. Bidragen är uppdelade utifrån bidragskontrakt – ett projekt kan fortsätta även om ett visst bidragskontrakt är avslutat. Uppgifter till databasen lämnas för tillfället av 11 aktiva forskningsfinansiärer. SweCRIS förvaltas av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen.

Medverkande forskningsfinansiärer:

Levererar data om projekt från 2008, med vissa undantag
  • Energimyndigheten (innehåller personnamn från 2015)
  • Europeiska unionen – Horizon 2020 (från 2014, innehåller ej personnamn av sekretesskäl)
  • Formas
  • Forte
  • IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
  • Riksbankens Jubileumsfond
  • Ragnar Söderbergs stiftelse (från 2011)
  • Rymdstyrelsen (från 2015)
  • Stiftelsen för strategisk forskning
  • Vetenskapsrådet
  • VINNOVA

Innehåll (person, organisation, projekt, belopp)

  • Personuppgifter Namn på projektledare, ansvarig för ansökan, är den mest vanliga i namnlistan. I vissa fall finns även namn på medsökande. Flera personer är registrerade både som projektledare och medsökande – beror på år och projekt. EU får inte visa personnamn för sina projektbidrag. Energimyndigheten levererar personnamn från och med 2015.
  • Koordinerande organisation Vissa organisationer förvaltar hela bidraget, andra fördelar delar av bidraget till fler involverade samarbetsorganisationer. Därför använder vi begreppet koordinerande organisation istället för medelsförvaltare. I vissa fall står även finansiärer som koordinerande organisation. Det kan till exempel ske när finansiären har betalat ut medel i form av stipendier direkt till sökande eller som infrastrukturstöd i form av medlemsavgifter.
  • Organisationstyp Du kan även filtrera bidragsfördelningen utifrån typ av organisation. Uppdelningen bygger på organisationsnummer. Högskolor och universitet är uppdelade som separat grupp – oavsett om de är statlig myndighet eller stiftelse.
  • Bidragstyp
  1. Projektstöd: Bidrag för att stödja forskningsprojekt.
  2. Anställningar och stipendier: Bidrag för att stödja en enskild forskares karriär och långsiktiga etablering i forskningssystemet.
  3. Forskningsmiljöer: Bidrag för att stödja mindre eller större forskningsmiljöer. Inkluderar även stöd för att stimulera nationell samverkan mellan olika aktörer/forskningsområden. Exempel kan vara stöd till centrumbildningar, bidrag till rekrytering av toppforskare för att lyfta en institution/avdelning/universitet samt forskarskolor.
  4. Infrastruktur: Stöd för planering, uppbyggnad och drift av forskningsinfrastrukturer.
  5. Internationell samverkan: Bidrag som främst syftar till att stödja och främja internationella forskningssamarbeten och internationalisering av forskning.
  6. EU-bidrag: Mest bidrag via EU som även är finansiär, men i vissa fall kan projekt som finansieras av en svensk finansiär inom ramen för ett EU-program, falla inom denna kategori.
  7. Oklassificerade bidrag är också möjliga att identifiera.
  • Språkindelning Projektets titel och projektbeskrivning finns på svenska och/eller engelska. Därför skiftar språken. Saknas svensk rubrik på svenska sidan visar vi den engelska rubriken – och tvärtom. När det gäller projektbeskrivning/Abstract – publiceras allt som är levererat – oavsett svenska eller engelska sidan (engelska sida är inte publicerad än).
  • År ”Aktiva projektår” är de år ett projekt får ut pengar – oavsett när beslutet är fattat. Majoriteten av medverkande finansiärer levererar bidragsdata från 2008. Ragnar Söderberg har levererat från 2010, Rymdstyrelsen och EU (Horizon 2020) från 2014.

Öppenhet och export

All data som visas i SweCRIS är öppen och därmed tillgänglig för export. Planen är att du som användare direkt ska kunna skapa en egen excelfil utifrån ditt behov och valfria filtreringar, utvecklingen pågår.

Kvalitet och klassificering

Vissa uppgifter om projekten kan sakna klassificering, till exempel inom ämne och bidragstyp. Då taggas de som ”oklassificerade” för att ge korrekt bild på innehållets kvalitet.  
  • Personliga identifikatorer För att garantera hög kvalitet av uppgifterna, rekommenderar SweCRIS starkt att forskningsfinansiärer använder personnummer och/eller ORCID för personidentifiering samt organisationsnummer som unik identifierare för organisationer. Identifikatorn ORCID får visas publikt. Personnummer och e-post förekommer i databasen av kvalitetsskäl men är inte öppet tillgängliga.
 

Vad är CRIS?

Current Research Information System (CRIS) innebär databas/informationssystem för att lagra och hantera data om forskning – forskningsinformation. För mer information om pågående initiativ och målsättningar inom området besök The European Organisation for International Research Information (euroCRIS).  

Historik – hur bildades SweCRIS?

Våren 2012 fick Vetenskapsrådet i uppdrag av regeringen att ansvara för utvecklingen och förvaltningen av databasen. Innan dess hade databasen drivits av de tio största universiteten i Sverige vars behov såväl då som nu är att enkelt kunna se och få tillgång till sina forskares bidrag oavsett forskningsfinansiär. Att leverera all data till en nationell tjänst spar även tid för forskningsfinansiärerna jämfört med att leverera data till alla mottagande organisationer. Tidigare användes namnet Sweden ScienceNet (SSN). Uppsala universitet var samordnare och Vinnova var finansiär. November 2016 har SweCRIS uppdaterats med ny databas och visualiseringsverktyg – vidareutvecklingen av tjänsten fortsätter fram till januari 2017.  

Ledningsgrupp

SweCRIS drivs av Vetenskapsrådet i nära samarbete med ledningsgruppen för SweCRIS. Ledningsgruppen består av representanter från svenska finansiärer och lärosäten med Elisabeth Sjöstedt, VR som ordförande. I gruppen ingår ledamöter från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Formas, Uppsala universitet, KTH, Lunds universitet, VINNOVA, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet.

Kontakt

Om du har frågor, synpunkter eller förslag, maila till info@swecris.se.

SweCRIS växer – välkommen!

Målet är att fler svenska forskningsfinansiärer ska ansluta sig så att SweCRIS ger en ännu mer heltäckande bild av vem som gör vad utifrån forskningsfinansiärernas bidrag inom Sverige. Det är kostnadsfritt att medverka. Kontakta info@Swecris.se om du är intresserad och vill veta mer. Genom att fler forskningsfinansiärer använder unika identifierare som ORCID och organisationsnummer samt ämnesklassificering enligt SCB-standard ökar datakvaliteten i SweCRIS. Hög kvalitet gynnar alla användare, oavsett för vilka ändamål data ska användas. Återanvändning av data minskar också onödigt administrativt arbete vid koppling till annan data.

Besöksadress

Vetenskapsrådet
Västra Järnvägsgatan 3
Telefon: 08-546 44 000

Postadress

Vetenskapsrådet
Box 1035, 101 38 Stockholm

KONTAKT

info@swecris.se

SweCRIS drivs av